TISERRIHT TAGRAGHLANT IZERFAN N WEMDAN
Yesbudan d yesse ran deg wegraw amatu seg use ti-s 217 A. (Ill) di 10 dujember
1948
ANAKCHAM
Imi asmussen n Ihwerma i ttalasen akkw yaggalen n twachult talsawt d yizerfan n
sen yemsawan, d nitni i d llsas n tielli, taghdemt akkw d- tifrat deg wmadal (di
ddunit).
Imi kra n widn nesmussun ara izerfan n wemdan d widn iheqqren s Ikhwedm n
lewhuch yesserfayen tamsakwit n talsa akkw d- tlilin umadal and'ara hedren u
and'ara yamnen yemdanen s tielli idg ur yelli la aserheb la Imizirya, d nettat i d
asirem alayan n wemdan.
Imi tebbwi - dd nnig kra yellan ad ttuhudden izerfan n wemdan s nnidam azerfan i
wakkn ur yettuherrs ara wemdan di taggara alamma yughal d amnafeg dadd
temheqranit akkw d unaghur.
Imi yessefk ad tennerni tegmi d wassaghen n tmidwa d lemhibba gar yeghlanen.
Imi di Iqanun izerfan n wemdan imudan n ledjnas yedduklen berrhen i tikkelt
tajdidt laman n sen deg zerfan ilsasiyen n wemdan di ccherf akkw d wazal n
bnadem di tugdut izerfan n tulawin d yergazen u berrhen belli qesden ad snernin
aqeddem amgarwan u ad sbed'den tigwnatin timenyafin n tudert di tielli
yettimghuren.
Imi, timura yetteskin di ledjnas yedduklen lezment iman n sent ad myallent (ad
mmawanent) i wakken ad demnent nitenti d-tuddsa n ledjnas yedduklen, di mkull
timura leqder aheqqani izerfan n wemdan akkw tiella tilsasiyin.
Imi afham amechruk n tiella d yizerfan agi degs Iqima tameqwrant i wakken ad
uqment leqder tmura leqder i lahd n sent.
Tajmait tamatawt
Tberreh belli tiserriht agi tagraghlant izerfan n wemdan d anawad amechruk igher
ssaramen imudan d yeghlanen akken ma Han i wakken akkw yemdanen d
yaggain n temgarwa i glan (i ges an) dima tiserriht agi di Ibal n sen, ad skhedmen
akkw Imedjhud n sen, s leqraya d ttrebga i wakkn ad senernin aqader n tiella d
yizerfan agi u ad dennnen s ttawilat idd iteddun s laqel, (wa deffir wa) deg wennar
aghelnaw d ugraghlan asmussen d usnefdes igraghlanen iheqqaniyen gar
imezdaghen n ddulat taggalin s timmad n sent nagh gar yimezdaghen n tmizar i
gellan ddaw Ihwekm n sent aghedman.
Tamadda 1 :
Imdanen, akken ma llan ttlalen d ilelliyen msawan di Ihwe.rma d yizerfan- ghur
sen tamsakwit d laquel u yessefk ad-tili tegmatt gar asen.
Tamadda 2:
Kull yiwen ghur-s Iheqq ad ighellat tilella d yizerfan idd yeddan di tserriht agi bla
tarayit idd yettasen si cchetia, d Nun, d Idjens d tutlait, d ddin d rray asiyasi nagh
rray iden i gerzan lasl aghelnaw, tamgarwa, aila talalit nagh lihala n iden yehwa
yas d argaz nagh d-tamettut.
Rnu gher-s, ur ilaq ara ad-tili trayit yebnan ghef lihala tasiyasit, taghedmawt nagh
tagraghlant n tmurt nagh n temnadt ideg yezdegh wemdan yehwa yas tella tmurt
agi nagh temnadt agi d- talellit nagh ddaw lewkala, nagh ur tehkim ara deg yiman
is nagh ur tekmil ara tielli ines.
Tamadda 3:
Kull amdan ghures Iheqq n tudert, tilelli d laman ghef timmad is.
Tamadda 4:
Ur ilaqar a ad yughal wemdan d akii nagh d aqeddach n wemdan iden. Tasakia d
uzenzi n waklan ttuherrmen madi.
Tamadda 5:
Ur ilaqara ad yettusellet ghef umdan uaqeb nagh ssikis d- teghriwin
yesnughbuyen, itekksen fell as sser.
Tamadda 6:
Ang'is yehwa yili wemdan, ghur s Iheqq ad yettwag leqder I timmadit is
taghedmawt.
Tamadda 7:
Akkw indamen msawan zdat Iqanun u ghur sen Iheqq bla afraz i wakkn atn ihudd
Iqanun - ghur sen irkwelli Iheqq I uhuddu, akken ma Han dedd tarayit ur nwufq ara
tiserriht agi.
Tamadda 8:
Kull amdan ghur-s Iheqq ad ichetki I tnehkamin tighelnawin yettuk'ellfen I wakkn
ad fkent Iheqq dedd tnehyafin ur nettqadar ara izerfan ilsasiyen is yettak udustur
d Iqanun.
Tamadda 9:
Ula d yiwen ur yezmir ad yettwattef, nagh ad yettwahbes nagh ad yet twanfu s
Idjur.
Tamadda 10:
Kull amdan ghur-s Iheqq ad-taddi tluft is zdat tnehkamt, ainani, bla tnehyaft i
wakkn ad - tseyyi ma sehhant telzimin is d yizerfan is nagh ma d-tidett wayn - idd
gren fell as deg wennar n laqubat.
Tamadda 1 1 :
1 . Kra n win yettutehmen s ssiya ad yettwahseb d imzekki alama
yettusehheh s ladel ddenb idd gren fell as, ainani, zdat tnahkamt and'ara
yettwadmen akkw wayn I glaqen I uhuddu ines.
2. Ula d yiwen ur yettwahkam ara fell as ma yekh dem kra n ssiya
yettuherrmen nagh ma iferret di kra iwudjben fell as ma yella di tallit ni ayn
idd gren fell as ur ikhulfara Iqanun aghelnaw nagh agraghlan, yerna
laquba ur d as-dd yettak ara ad - tagwar tin is i ghekkm Iqanun di tallit ideg
tedra ssiya.
Tamadda 12:
Ur yezmir hedd ad yessekchem iman is s Idjur di tudert n wemdan, di twachult is;
deg wekkham is, timuzniwin is nagh ad yessims Ihwerma-s d nnif is; kull amdan
ghur-s Iheqq at ihudd Iqanun si tiytiwin yechban tigi.
Tamadda 13:
1 . Kull amdan ghur-s Iheqq ad yelhu s tielli u ad yekhtir tanezdught di tmurt
is.
2. Kull amdan ghur-s Iheqq ad yeffegh si yall tamurt ghas d - tamurt is u ma
yehwa yas yezmer ad yughal ghur es.
Tamadda 14:
1 . Ma yella yettwahres wemdan s Idjur, ghur-s Iheqq ad yesdari iman is u ad
ighellet lanaya n tmura iden.
2. Amani ur d-as-dd tebbw ara ad ighellet Iheqq agi ma yella yekhdem ssiya
ikhulfen Iqanun amechruk nagh ayn ur nwufq ara inawaden d yimenzayen
n tmura yedduklen.
Tamadda 15:
1 . Kull amdan ghur-s Iheqq i tghelna is yehwan.
2. Ur d-as yettwakkes i yiwen s Idjur la taghelna ines la Iheqq ubeddel n
tghelna.
Tamadda 16:
1 . Mi geblegh weqchich nagh teqchicht, ghur sen Iheqq ad zewdjen i wakkn
ad bnum tawachult bla ma yettuqegged Iheqq gi s cchetia, taghelna, nagh
ddiyana msawan deg zerfen m'ara zewdjen, nad'ann zewdjen nagh m'ara
yefsekh zzwadj.
2. Ur yettili zzwady alamma s lebghi d umyeqbel ukmil n wergaz d- tmettut.
3. Tawachult d-tagwejdit talemnnast n temgarwa, ghur-s Iheqq att thudd
temgarwa d ddula.
Tamadda 17:
1 . Amdan yehwa yas wehd-es nagh d amezday ghur-s Iheqq ad yekseb alia.
2. Yiwen ur yezmir ad yettuherrem seg waila-s.
Tamadda 18:
Kull amdan ghur-s Iheqq I tielli n tedmi, tamsakwit d ddiyana, Iheqq agi tetteski
deg-s tielli ubeddel n ddiyana akkw d wayn is yettamen, wehd es nagh gar
medden ainani nagh di sser, s uselmed s tegdimin, s wabad d umares n
lemdaheb.
Tamadda 19:
Kull amdan ghur-s Iheqq n tielli di rray d Imenteq anda yetteski Iheqq ubeggen n
rray bla ma yettuchebbwel u daghen tebbwi yas-dd ad inadi, ad yettef, u ad
yefser di yall tamurt isallen d- tedmiwin s yall ttawil n wentaq.
Tamadda 20:
1 . Kull amdan ghur-s Iheqq i unejma akkw d- tdukia di tifrat.
2. Yiwen ur yezmir ad yettuhettem i wakken ad yetteski di tdukla.
Tamadda 21:
1 . Kull amdan ghur-s Iheqq ad yetteski deg wselhuy n temsal n baiiek n tmurt
is, ama netta s timmad is, nagii s win yekiitar d amtil is.
2. Kull amdan ghur-s Iheqq amm netta am wiyad ad yettef amkan di Ihirfat n
baiiek n tmurt is.
3. Lirad umadan d nettat i d llsas n Ihiba n lehkwem n baiiek- yessefk add
tban s tefrant zeddigen idg ara tteskin meddn irkwelli u ara yilin si Iweqt
aar wayed di tugdut d sser nagh s ttawil iden it yechban ara idemnen tilellli
n tefrant.
Tamadda 22:
Kull amdan yetteskin di temgarwa ghur-s Iheqq di laman amgarwan gqes den ad
ikafi izerfan is isagrawen imgarwanen d yidelsanen imsefken i Ihwe.rma d usegmi
alelli n timmadit is s tejmilt n Imedjhud aghelnaw d umyalli agraghlan s wayn ara
yembwafaqen netta d nnidam d lerzaq n kull tamurt.
Tamadda 23:
1 . Kull amdan ghur-s Iheqq i ikheddim ara yekhtir akkn is yehwa s cchurut n
ladel imsefrahen ar'at idemmen ghef ticchumert.
2. Imdanen akken ma Nan ghur sen Iheqq bla tarayit i tjernanin yemsawan
ghef ikheddimen yemsawen.
3. Kra n win ikheddmen ghur-s Iheqq i tjernant taheqqit, timsefreht ar'as
idemnen i netta d twachult is tudert iwufqen Ihwe.rma n wemdan ara
yettuk'emmlen ma yebgha Ihal, s kra n ttawil iden uhuddu amgarwan.
4. Kull amdan ghur-s Iheqq ad yessebded netta d wiyad tidukliwin
ikheddamen nagh ad icharek di tdukla ara ihudden Imeslaha ines.
Tamadda 24:
Kull amdan ghur-s Iheqq i rraha d- tukksa n Ikhiq (d ugunfu) u ladgha di Ihedd
iqebbel laqel n Iweqt ikheddim akkw di ttrih yettwakhelsen, si lewqt aar wayed.
Tamadda 25:
1 . Kull amdam ghur-s Iheqq i Imizan n tudert ar'at iqidden i ttmana n tsehiht
is (n tezmert is), liser ines akkw d- twachult is, ladgha i isafarn n tuggit,
llebsa, tanezdught, adawi timezgiwin (tijmilin) timgarwiyin ilaqen, ghur-s
Iheqq i ttmana ma ur ikheddmara, ma yucien, ma yella d anaibu nagh d
adjjal, nagh d awesran nagh kra n yimi ar d as ruhent ttawilat n tudert ma
yekka-dd waya nnig tezmert is;
2. Tiyemmatin d yigwerdan ghur sen Iheqq i tallalt (Imawna) d uhuddu
ikhsusiyen. Akkw igwerdan ilulen di zzwadj nagh berra n zzwadj ghur sen
Iheqq yemsawan di tuss.ra (ttmana) tamgarwant.
Tamadda 26:
1 . Kull amdan ghur-s Iheqq di leqraya ur nessefk ara fell as lekhlas ladgha
leqraya tamenzut akkw d- telsasit. Leqraya tamenzut d- tamelzumt,
leqraya tatiqnit d uselmed n Ihirfat yessefk ad ilin d imatawen, tabburt
unekchum ghertlumdiwin tunnigin (alayen) yessefk ad-tili s ladel i meddn
irkwelli ghef lehsab n wakken zewren.
2. Ttrebga yessefk ad- tessiwed ghr usefti n timmadit d usedjhed n leqder
izerfan n wemdan akkw d tiella tilsasiyin, tebbwi-dd ad- twessi ghef
usefhem d umsameh d lemhibba gar tmura akken ma llant d yimudan d
ddiyanat i tuttfa n lehna.
3. Imawlan ghur sen Iheqq d imezwura ad khtiren ssenf n ttrebga ara fken i
warraw n sen.
Tamadda 27:
1 . Kull amdan ghur-s Iheqq ad yetteski ma yebgha di tmeddurt tadelsant n
tmurt is, ad yestummen i Ifenn (tazuri) akkw d tegmi n tussna d wayen idd
ttaken n Ifaida.
2. Kull amdan ghur-s Iheqq uhuddu n Ifaida ines tanamkawt akkw d-
tmaddawt idd yekkan seg wayn idd yesnulfa di tussna, di tmedyazt
(tasekia) nagh di Ifenn.
Tamadda 28:
Kull amdan ghur-s Iheqq deg wennar amgarwan nagh deg wennar agraghlan i
wakken ad yili nnidam yechban izerfan akkw tiella idd yeddan di tserriht agi Ifaida
d unawad n sen.
Tamadda 29:
1. Amdan ghur-s Iwadjeb i wegdud idg i gemken ala deg-s kan, unerni ukmil
n timmadit is.
2. Deg wmares izerfan is d ughellet n tiella ines, kull yiwen ur ikennu ala
ddaw leqyud i gersem Iqanun wehd es i wakken ad yedmen asmussen d
uqader izerfan d tiella n Ighir is u daghen i wakken tisutriwin tighedmawin
n wedyaz d nnidam n baiiek d liser amataw dit emgarwa tagdudant
(tadimuqratit).
3. Izerfan akkw d- tiella yagi, is yehwan yili, ur zmirn ara ad ttumarsen dedd
inawaden d yimenzayen, n tmura yedduklen.
Tamadda 30:
Ur telli tmadda di tserrhit agi i gzemren ad-tettwafhem d-tikchi n Iheqq i ddulla,
nagh i wegdud nagh i wemdan i wakkn ad khedmen kra nagh ad marsen igi i
gqesden ahuddu izerfan akkw d-tlella idd yeddan deg-s.